Änglarna gråter i dur och i moll.....

Vilken otroligt omtumlande dag.....känslorna har farit "berg och-dalbana" i kroppen. Himlen har öppnat sig totalt och vräkt ner sina tårar över Nisse, från morgon till kväll. Begravningen var så fin men så totalt overklig, det ska inte vara en ung man som omkommit av ett "misstag", som begravs. Det ska inte vara en levnadsglad kille med glimten i ögat, en sambo, ett barn, ett barn-barn. Detta ska BARA inte hända och har det verkligen hänt? När kommer man förstå, eller rättare sagt kommer man  någonsin förstå????????

 Hade bokat in världens bästa Jenniepass ikväll MEN det gick bara inte.....uttömd i både hjärna och kropp. Min "vy" efter vi kom från Viken blev istället denna och jag och katten somnade så gott bredvid varandra medans Fredrik hämtade Svea.

 Kollade genom mina jaktbilder när jag vaknat till och hittade flera stycken där jag hade min (tur)mössa som jag fick av Nisse, "Lundby Hantverkstjänst", stod det på den. Kommer hela tiden på mer och mer saker som jag minns om/med Nisse, tack och lov kanske man ska säga.

Nu till det som är i DUR i allt elände.....vi ska flytta :)