tisdag 4 juni 2013

Vad är det med mig?

Känner mig skitlåg....varför kan man undra? Inget särskilt har hänt men har ingen lust med något.
Vad beror det på?
 
Känner mig så stor (och ändå är vågen under 70 kg som jag borde vara skitnöjd med), träningen är svår att komma iväg på (även om jag tycker det är skitkul när jag väl är där), Fredrik slår och slår(gräs alltså;) han har kört HELA dagen men nu kom han hem för att få sova ett par timmar för att senare åka och byta av Daniel för att antagligen slå hela natten (kommer han palla detta, han är ju inte 25 längre?), detta innebär att jag får åka ensam på FAMILJEkvällen på förskolan.....där man ska ha med fikakorg för att familjen ska fika ihop......
Ni hör det är mycket som känns tungt men jag vet att det jobbigaste av allt är, att jag har mängder med kläder att sortera, både Elis och Svantes kläder bör gås igenom och inne i vårt sovrum ligger alla mina och Fredriks kläder i en stor hög på golvet för att hyllplanen har ramlat ut.......intill ligger en megastor hög av rena kläder som väntar på att jag någon gång ska börja......
Ja, det är väl bara att bita ihop och komma igen.........det blir nog bra till slut :)

4 kommentarer:

Rebecka sa...

Om du väntar några veckor så kan jag komma och sortera era kläder, så det är inget som du behöver tänka på nu :) Du är tuff Karro, men det är också bra att vara låg, jag tror att det kan vara nyttigt!

Kram på dig!

Lina eller Karro-det är jag! sa...

Tack för stöttning Becka! Möjligt att jag sparar klädhögarna till du kommer ;) Men om du visst hur mycket det är :)
Nu har Fredrik kört ensilage i över ett dygn och jag är livrädd att han inte ska fixa detta och "klappa" ihop av utmattning. Inte sov han något igår kväll när ha var hemma heller....blir han aldrig trött?
Kram på dig!

Anonym sa...

Ha inte dåligt samvete för sånt du inte hinner med utan tänk på hur mycket du egentligen gör . Betydligt mer än de flesta. Somtur är varar inte de här intensiva dagarna hela sommaren. Kram Annie

Lina eller Karro-det är jag! sa...

Annie, härlig kommentar du gav :) Det ger mig hopp men du vet hur det är......ibland känns allt övermäktigt.....och så ska man hinna med och träna också :)
Kram till dig vännen.