Jaha, då fick Svea sin första magsjuka med många kräkningar. Ni som hängt här länge vet ju hur jag mådde förr när Svea hade sond och kräktes.....hua! Nu har det gått bra och jag har inte haft "panik" en enda gång. Det är många år sedan vi hade magsjuka i familjen, sist var 2009 och det kan du läsa om HÄR. En sak som är lite speciell i vår familj är att när det väl händer får man göra "det bästa" av situationen och det innebär, fram med madrass, täcke och kuddar och lägg det framför TV, för att göra det lite "mysigt" och slippa kräks i sängen. Hämta handdukar (trevligare än papper och bra att täcka golv och madrass med). Ha så klart papper också och mängder med påsar att slänga spyor i. Fram med hink där man kan lägga begagnade påsar i. Och FRAM FÖR ALLT beröm barnet när det kräks och säg att de är jätteduktiga, för de är de ju också (och DU med). Jag hade även en sportdrycksflaska med saft i som Svea drack duktigt ur. Ja, ja det är i alla fall så vi gör och det är ju helt okej att kunna titta på Tv eller dvd (eller video) medans man torkar spyor.
Som ni förstår så har jag av naturliga skäl varit hemma med Svea (blev lite dåligt med sömn) men vi har ändå varit i Liljestad tre gånger för att titta på kycklingar som har börjat kläckas (så spännande). Övriga familjen har ätit vitpepparkorn sedan igår och nu får vi se om det är en myt eller om det stämmer......
Den här "fulingen" har varit och hälsat på KattStina i Liljestad.
Jippi! En kyckling (syns det att Svea spytt hela natten?)
Ensam och väntar på sina "syskon" :)
TRE!
Mums! Liiiite bulle har hon ätit idag men inte så mycket mer, dricker dock ProViva Mango :)
Ganska trött och glad :)
Nu ska jag snart fixa sås (ugnstekt kyckling) och hoppas att Svea äter något.
Igår fick jag ett tråkigt (men väntat) dödsbud, att Matthias har lämnat oss. Jag ska skriva ett inlägg om våra vänner från Tyskland, när jag får tid. Har så många minen :) Jag tänker på ER alla Matthias, Birgitte och Marlene <3 font="">
Kram och GLÖM INTE att ta till vara på livet!
5 kommentarer:
Stackars Svea och dig. Hoppas ni klarar er. Gällande familjen Johnen så är det hemskt, fruktansvärt och så tragiskt att de är borta. Ofattbart och så sorgligt. Kram Karro, jag älskar dig!
Och jag älskar dig och alla inom familjen Alvarsson :)
Behöver ni inte en kyckling var!! de är ju inte så stora..
Behöver ni inte en kyckling var!! de är ju inte så stora..
Jo, Connie, det var lite snålt med en :) Det blev ju nio och det borde ju räcka till hela familjen, vill du smaka?
Skicka en kommentar