söndag 19 maj 2013

Pingsthelg :)

I torsdags kväll ringde mamma och undrade om jag kunde åka in till Karl-Erik som var inlagd på sjukhuset (avd 10), hans farmor som haft hand om honom medans min syster var i USA hade också blivit sjuk och var tvungen att åka hem. Självklart kunde jag det men det var med blandade känslor jag satte mig i bilen klockan 21.00 och for mot Västervik. Allt så välbekant, ljus vårkväll, vackert landskap, sjukhuset i sikte....den enda skillnaden var att jag inte hade Svea i bilen.....så jäkla skönt att slippa den oron.
Kristina och jag möttes i dörren för att "slippa" träffas då hon hade kräkts. Jag tyckte så synd om henne när hon kom ut, stackare, som hon har slitit med K-E och så blir hon själv sjuk.
Väl upp på avdelningen träffar jag gulliga Lillian, det kändes som igår jag träffade henne :)
Hon visade mig rummet (också välbekant, har ju också legat isolerad). K-E sov gott i den stora sängen och jag bäddade tältsängen (de är INTE sköna). Av erfarenhet hade jag packat med pyjamas och ytterligare kläder då det kan vara ganska kallt på rummen. Jag gick och la mig men kom strax på att jag inte kunde låta stora sängen stå som den gjorde, mitt i rummet och med K-E i, tänk om han ramlar ur.....så där i mörkret började jag möblera om....ha, ha, ha när man försöker göra allt så  tyst som möjligt så ramlar tältsängen ihop, man kör på barnstol med stora sängen, törnar emot leksaker som ligger på golvet.......men gullungen sov vidare ändå :)
Natten gick bra (om man bortser från att man sover som en kratta i de där sängarna, samt vaknar HELA tiden när K-E gnyr eller vänder på sig) och jag kan säga att det var en konstig känsla i kroppen. På ett sätt var jag totalt "känslokall" mot omgivningen å andra sidan var lukter och känslan så välbekant. Jag undrar hur många dagar, nätter och veckor vi var sammanlagt på sjukhuset med Svea???
 
Vid 05.30-tiden kom världens sötaste Jennifer och bytte av mig då jag var tvungen att åka hem och ta hand om mina egna avkommor, samt att jag hade styrelsemöte på skolan klockan 08.00
Gissa vad som mötte mig när jag kom hem?..........
 
 Min älskade familj, sovandes som små grisar..........så härligt att se de tillsammans, i tryggt förvar (i min säng, hi, hi, hi). Blev dock lite smått nervös när Svante "kläcker" ur sig att det är utvecklingsamtal kl. 08.......visste ju att vi skulle ha det men hade uppfattat att det var på eftermiddagen.......Så först blev det samtal med Svantes lärare och sedan att "rusa" till styrelsemötet. (Isabelle, tack!)

 Jag hade gjort flätor på Svea på kvällen (så som vi gjorde när vi var små) för att hon skulle ha lockigt/krusigt hår när hon vaknade....kanske inte världens snyggaste frissa men hon var så nöjd ;)

 Efter mötena stack jag till Liljestad och åkte till Fredrik som plöjde upp Björnmåsen. Det finns mängder av murklor om någon är intresserad??? ;)
 Så här "snygg" är jag efter en natt på sjukhuset.......he, he!
 Min fining med bästa traktorn!
 Här är MINA kossor! Tre av dem är 12 år!!!!!!
En av min FYRA ruvade hönor!

Igår lördag, gjorde jag "INGET" annat än tog hand om Svea, grabbarna var på kalas i Bodaborg och Fredrik harvade mm. Vid 16-tiden ringde F och frågade om jag kunde harva, så då fick Nettan ha hand om Svea (TACK!) och jag stack till Liljestad och hämtade traktor och harv och drog till Härad. Det var den pingstafton det!
Väl hemma tog Svea och jag oss en härlig lördagssupé......oboy och macka och tittade lite på ESC. Fredrik var hemma efter 22 och grabbarna strax därefter.

Nu är det söndag och jag längtar till kvällen då det är hockeyfinal!!!! Sverige "klöste ju ur ögonen" ur Finland igår....:D
 Nu ska jag snart "packa in" Svea i bilen och sticka till Liljestad!
Hoppas ni har det bra!

2 kommentarer:

Björköborna sa...

Jag fick också flashbacks då jag var uppe och hjälpte mamma (stackarn, hon var jättekissnödig men hade fått hålla sig länge eftersom hon var ensam med K-E).

Lina eller Karro-det är jag! sa...

Ja, fy "det där" kommer jag ihåg, nödig och inte kunna lämna barnet (som vid sondning tex. Men har man varit där ett tag så lär man sig lite knep ;)
Kram K