Söndasångesten som bortblåst!

Igår gick både Fredrik och jag nästan hela dagen och hade ångest. Vi kunde dock inte sätta fingret på varför?. För min del tror jag att det var för att jag älskar att vara hela familjen samlad och fick lite panik när man vet att det blir måndag och grabbarna ska till skolan och Fredrik åker och jobbar. Blir så ENSAM då.
Sen kommer det "ifatt" en i bland att det är ganska jobbigt det här med sondmatningen och just ovissheten om eller när sonden ska komma upp nästa gång. Helt ologiskt att vara orolig för det när jag vet att vi kan få ner den själva men det blir ändå ett orosmoment som jag hellre hade sluppit.
Men nu är det måndag och jag pratade med Fredrik förrut och han frågade mig om jag fortfarande hade ångest.....Näe, inte ett dugg och det hade inte han heller, ha-ha!
Nu känner jag att det är jätteskönt att vara ensam med Svea och bara mysa (och mata och pumpa). Tur att vi inte har större problem än lite söndagsångest och jag tröstar mig med att det har väl alla?!