Härlig dag!

Igår gick jag runt Härad igen och med barnvagn...det var underbart! Vädret var strålande och solen tom värmde lite. Snön var dock så vit att jag var tvungen att ta på mig de STORA solglasögonen, men på "Häradsrakan" tog jag av dem och fick lite sol i "nyllet". Idag gav jag Svea mat vid 07-tiden ("råkade" sova över ett mål i natt....) och sen skjutsade Fredrik upp barnen till skolan (han var hemma och svetsade på en kvistkniv till någon kusin....) och Svea började gäspa lite så jag tänkte att jag passar på att få några minuter sömn jag med i fall hon somnar.
Pappa skulle som vanligt till Viken och hämta "örngott" men mamma skulle till hårfissan så hon följde inte med till mig....trodde jag ´...och hon! Tydligen hade det blivit något fel så hon skulle inte klippa sig förens i morgon så hon ringde och ringde (jag låg ju i sängen) och till slut svarade jag. Kan du öppna dörren, sa min kära mor. Trevligt, trevligt så då fikade vi och hon fick se när jag fick i Svea 60 ml på flaskan (resten i sonden, 60 ml).

När mamma hade åkt storstädade jag, det var så jäkla skitigt och fullt av hundhår överallt. Fattar inte hur det kan komma sig när Isa bor i hallen för tillfället.

Dammade lite oxå och jag törs inte berätta hur mycket skit det var......nu är det dock gjort och skönt att ha lite fint hos sig.....någon dag....!

Elis "råkade" tappa alla sina "puffar" på köksbänken och över hela golvet (mamma snabbt framme med kameran...)

Var sen och hämtade barnen och när vi var på väg hem ringde jag till farmor och farfar och hörde om vi kunde komma in en stund och det gick bra. Barnen åt bullar och drack mjölk och läsk och farmor och farfar fick hålla Svea.

Efter det hämtade vi kusin K som följde med oss hem.

Sen NI gott folk, hände en rolig sak: Svea drack 100 ml på flaska (av 120 ml). Åh, vad glad jag blev. Visst det tog sin "lilla" tid men det gick ju bra och hoppet finns att jag snart bara ska ge henne på flaska.

Framstegen hon har gjort sen hon fick komjölksfritt är enorma.

Peppar, peppar så kräks hon inte alls längre. När hon är "fulltankad" så kommer det lite ur mungipan men aldrig någon "kaskadspya" och hur skönt känns inte det.

Skulle det dock ske igen så är det ändå så otroligt stor skillnad att det inte går att beskriva. Min rädsla för upphulkningarna är som bortblåst.

Jag säger bara stackars barn, hon måste ju ha mått skitdåligt (och jag med som ni vet, fast hon fysiskt och jag psykiskt).

Nu är jag precis hemkommen från en underbar låååångpromenad med Nettan. Åh, så skönt det var. Långrådnavägen är i stort sett torr nu så det går jättebra att gå där med vagnen.

Tack Nettan för sällskapet!


Nä, nu måste jag nog äta lite har slarvat lite med maten idag, det har ju varit så mycket annat.

Glömde dock väga mig i morse så det får jag göra i morgon i stället.

Ha det bra och NJUT av "vår"solen!!!!!!!!!