I morgon är det....

...tre månader sen som Svea opererade in knappen i magen och det är otroligt vad fort tiden har gått och vad annorlunda vårt liv har blivit (som tur var till det positiva!) Att slippa sonden var en sådan befrielse för oss all fem. Till och med Svante och Elis tyckte det var jobbigt och bökigt, när hon kräktes upp sonden, för de kunde aldrig slappna av helt och hållet, skulle vi behöva åka in till sjukhuset eller inte. Det är ingen tillvaro man önskar sina barn, kan jag lova.
Jag hoppas att de inte har tagit för stor skada över det som de har varit med om de senaste 10 månaderna, utan att de har lärt sig något i stället.
Denna bild är från september 2008!