Rapportering från sjukhuset.

Vi åkte in till Västervik igår eftermiddag. Svea var på toppenhumör och vi var vid ganska gott mod vi med. Passade på att gå på restaurang och käka, det var ju trots allt mors dag!
Var på Harrys och åt, jättegott, slog på stort och tog tre rätters, dagen till ära:))
Svante och Elis åkte till kusin K och de var glada och det kändes skönt. På kvällen fick vi prata med en narkosläkare som frågade oss en massa frågor och som berättade lite om hur det går till med sövningen. Natten var lugn och jag gav henne ett nattmål vid 03.00 sen var hon ju tvungen att fasta fram till op. Sjuksköterskorna hade lite problem att få till det med nålen till droppet hon skulle ha idag och Svea gallskrek. Det blev även bad inför op i går kväll.

Idag var vi nere på op vid 09,15 och innan det hade hon fått lite lugnande och panodil genom sonden. Hon somnade i mitt knä när vi satt och väntade på att få komma in i salen där operationen skulle äga rum. Jag fick ta på mig "jättefina" kläder för vi bestämde att jag skulle följa med in tills hon var sövd.

Hon vaknade till när vi var inne på salen och hon undrade vad alla människor gjorde där och hon kikade runt. Jag sjöng imse vimse spindel och pratade lugnande med henne. När de började "böka" med sladdar och trådar började hon gråta och hon gallskrek när hon fick syrgasmasken och narkosläkaren sprutade in "sömnmedlet", hon somnade i mina armar efter bara ett par sekunder och då la jag upp henne på operationsbordet och gick snabbt därifrån. Fredrik och jag gick och fikade och vi fick med oss en sändare som de skulle pipa i när allt var färdigt.

Det gick bra att fika och det var bara att tänka på annat för att inte bli nervös. Efter 45 minuter gick vi ändå tillbaka. Kirurgen hade sagt till oss att ingreppet skulle ta ca:30 minuter så när tiden började gå mot en timme började både Fredrik och jag bli lite lätt nervösa.

Rätt var det var dök kirurgen upp och sa att allt hade gått bra med op och mina tårar sprutade av lättnad.

Efter det förväntade vi oss att snart få träffa henne men inte....tiden gick och vi började vanka av och ann. Efter ytterligare en timme så kom kirurgen förbi igen och undrade lite frågande om vi inte hade fått träffa Svea, näe sa vi. Då går jag in och kollar sa han....och då äntligen kom de utrullandes till uppvaket och vi fick komma in efter ytterligare 5 minuter när de flyttat över henne till sin säng.

Då fick vi veta att när att det hade blivit en komplikation när de drog ut "tuben" som vidgar luftvägarna, hon hade fått en så kallad "spasm" och krampat i halsen och slutat andas till och från men att det var bra nu.......

Lite jobbigt.....de kanske kunde ha informerat oss om det så att man inte hade behövt vara såååå orolig.....

Nu verkar det dock som att allt är okej och hon sov till 16.00 nere på uppvaket. De hade fått gett henne extra medicin på grund av "spasmen" så hon var nog extra trött och så är det bra att barn, i synerhet små barn, får sova bort narkosen/medicinen.

Nu matar vi henne för första gången i knappen, långsamt, långsamt, 100 ml på tre timmar. Hon får även dropp så vi är säkra på att hon får i sig näring/vätska.

Just nu är jag VÄLDIGT trött och ska försöka sova lite (det går säkert inte bra).

Det har varit en tuff dag för oss alla och jag hoppas och tror att detta kommer bli bra. Svea är trots allt ganska pigg de gånger hon slår upp sina små vackra blå.

I morgon ska jag försöka visa bilder från i lördags när vi var hos Christel och Magnus och åt underbart god mat och umgicks med trevliga människor. Har försökt att lägga upp bilder men det har inte gått, gör ett nytt försök i morgon.

God natt och som jag brukar skriva, var rädda om varandra.