fredag 22 oktober 2010

Älgjakt men det blev en liiiten gris i stället.

Jaha, då var jag ute för tionde kvällen sen älgjakten började. Äpplenna har ju varit uppätna både då och nu. Igår såg jag åtminstone huvudet av en men kunde inte avgöra vad det var för djur (ko och kalv antagligen).
Idag när jag kom ut så såg jag en hel hoper med små grisar. Ingen mamma/sugga någonstans och att dömma av de allra minsta så verkade de vara helt ensamma. Två ev dem så verkligen ut som "pellegrisar", ruggiga i pälsen och så små. En föll offer för min bössa och jag hade lätt kunnat skjuta fler men jag var ju på väg ut på älgvak så jag avstod det.
Älgar såg jag inte en enda men men så är det ibland:)Det ser ut som om jag har grisen i ansiktet och här ser den ju ganska stor ut oxå (jag sa GANSKA:)
Inte lätt att ta kort med kameran och hålla upp grisen samtidigt!
Svante är något trött efter att han har varit på crossträning!
Igår var mamma och pappa här och hälsade på, det var så roligt. Svea fick en jättefin mössa av mormor som hon har virkat. Ska visa den någon dag.
Idag (och igår och mängder av dagar för två veckor sen) har jag varit så yr i huvudet, vet inte om det beror på förkylning, trötthet, lättnad (över Svea) eller att jag håller på att "gå in i väggen". Jag känner mig skaplig bara jag är ute men så fort jag kommer in känner jag mig eländig. Vill må bra men gör inte det:(
Tänkte ringa till min kurator idag men hittade inte numret till henne, tyvärr. Vet att vår logoped sa att jag kommer bli sååååå trött när spänningen för Svea släpper. I somras kände jag inget sådant men nu är jag så psykiskt trött att jag skulle kunna sova ett par dagar om jag finge:(

Nu ska vi äta lite och sen blir det nog sängen för min del.......
Ge mig hopp och styrka är så rädd att jag har någon allvarlig sjukdom:(


4 kommentarer:

Niklas sa...

Jag tror att det e´ som du skriver.....spänningen & all oro för Svea släpper taget om dig nu & då känns det!!! MYCKET!!!!!! Tro mig, jag vet!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag har en liten hälsning till dig.
Vi har ju byggt om här hemma & idag va´ byggmästar´n själv här & vi började prata om ditten & datten då vi kom på att vi har gemensamma bekanta.....Björn Eskilsson hälsade så jättemycket till dig!!! Världen e´ bra liten ändå!!

ha det nu så bra & försök att vila mycket & gör saker som DU TYCKER E´KUL!!!!! Det sista e´ kanonviktigt!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Kramar Pia

Sofie sa...

Tror som du själv säger att spänningen med allt ni (och framför allt du) fått utstå det sista året kan påverka dig mycket. Själv kan jag känna mig yr mycket och ofta under en period, och ibland är det som bortblåst. Jag kopplar samman det med om jag "mår bra" eller inte... Skönt att du får kraft av att vara ute! Att du känner dig bra när du är ute är ju ett tecken på att du säkert är "frisk"! Men så fort du kliver in genom dörren igen kommer allt över dig som ni levt i det sista året. Allt jobbigt. Då kan man lätt känna sig "konstig" (hittar inget bra ord, men hoppas du fattar hur jag menar...)

Kanske skulle du må bra av att börja bearbeta ert första år med Svea med hjälp av regelbundna samtal hos din kurator eller någon annan psykolog? Din kurator kan du lätt nå genom växeln på sjukhust. Ring henne på måndag, skjut inte upp det! Ta hand om dig Karolin!

Stor KRAM!

Anonym sa...

Fin bild...usch ja,skjut dom bara!!!! Håller med Pia,det kommer ifatt när man tycker att allt ska vara bra och när man börjar "få flyt" i tillvaron.Håll ut,ta hjälp och fokusera på det positiva! Sov så gott! Kram

Lina eller Karro-det är jag! sa...

Pia-Tack för hälsningen! Björn är en gammal klasskamrat till mig. Även skönt att höra att du oxå har varit med om den här "snurren" som finns i min hjärna just nu! Kram på dig!

Sofie!
Kloka du! Du skriver så rakt in i hjärtat på mig:) Också så skönt att någon annan förstår och vet vad som händer i själen efter saker som har varit tunga att bära. Gulle dig, vännen!

Anonym! (men du har väl bara glömt skriva ditt namn;)

Ja, jag ska ta hjälp, jag tror att det är det som behövs just nu. Och jag försöker tänka på det som är bra och brukar nu kunna känna små "pirr" av glädje!
Vill bara också säga det att det tog mig lite emot att skjuta en så liten gris...randig...böööl...men jag tror inte att det är bra för dem att vara utan mamma så i morgon kväll ska jag försöka se om jag hittar dem och kunna plocka bort någon mer.
Kram!