Men jag är förkyld eller om det är pollen, som spökar, och det är ju mindre kul. Första dygnet hemma och med "Sveaknapp" har fungerat BRA! Nu har vi snart varit utan sonden i en vecka och det är nästan så att jag har glömt hur det var.
Svea är överlycklig när moster kommer och hälsar på:)))
Tanken vi har med matningen fortsättningsvis är att vi ska erbjuda henne vanlig mat, innan vi sätter slangen i knappen. Då är hon förhoppningsvis lite hungrig och så får hon äta så mycket hon vill (förut blev det 2 matskedar puré). Så småningom kanske hon tar ett ordentligt mål och då kanske man kan dra ner på ett "knappmål".Vår sjuksköterska som har informerat oss om knappen sa att det är mycket vanligt att barn som får knapp tappar aptiten de två första veckorna efter op och att man inte får bli orolig för det, bra att veta!
Nu piper "mjölkmaskinen" så nu måste jag koppla loss Svea.
TJINGELING!
5 kommentarer:
Lika glad som hon är på den bilden, lika ledsen blev hon efter nån halvminut :) Hoppas hon inte förknippar mig med det nästa gång vi träffas!
Kram C
Ååå vad härligt det är att läsa om hur det är nu! Och visst är det härligt att se bilder på Svea utan sond i ansiktet! Kanonsöt!!!
Sara E
:o)) :o)) :o))
Sååååå kul läsning!!!
Kramar Pia
Skönt att vara hemma igen! :) Och skönt att ha kommit så här långt. Stor kram från Segelrum :)
Christel-Hon blir nog glad nästa gång hon ser dig. Hon hade ju faktiskt ont så det var väl inte konstigt om hon surna till när du kom åt området runt knappen.
Sara.E-Ja, visst är det skillnad på at vara utan sond, en helt annan flicka.
Kram.
Pia!-Ja, visst är det kul att läsa när det går bra, tyvärr gör det ju inte det jämnt.....Kram!
Sofie!-Kramar tillbaka till dig och Erik och barnen!
Skicka en kommentar