Nytränad med ryggskott light!

Skit, skit och åter skit, hade varit och tränat och som vanligt känner man sig på topp! Åker en "snabbis" till affären innan jag åker hem....vad händer, jag ska köpa festis till Svea och böjer mig fram (de stod längst ner på en hylla) och vad händer.....något gör skitont i ryggen.....nu sitter jag här och är lite deppig då Mia och jag ska på "paus weekend",

 i morgon och där ingår det ett träningspass ute samt yoga. Som tur är har jag inte lämnat tillbaka "vetekudden" till grannarna, så den får ligga på hela kvällen och linement. Ja, ja det finns värre saker men jag fattar inte vad som hände?

Nedanför följer lite roliga bilder från dagens shapeup/spinning-pass med "Super -Sanna". Hon är så duktig och visar så bra vad man ska göra.

 

 

 Här tränar jag ju min rygg, så att jag inte ska få ont..... jag kanske inte kopplade in CORE:en när jag böjde mig efter festisen ;)

 Ha, ha, ha Karolin med "hängpattar" ;)

 Bond-Brudarna (läs det hur ni vill ;)

Å så säger hon att jag har snygga armar....har du tittat i en spegel Annie....du ser ju lika dan ut som jag ;)

Måste bara tillägga en sak. Hoppas INGEN tar illa upp när jag lägger in bilder på mig själv, när jag vägde mer än jag gör nu, och kallar mig för stor. Jag har en tendens att se alla ANDRA människor som smala och fina i kroppen och har väldigt svårt att se att andra är "tjocka" eller "stora". Jag ser enbart till mig själv och jämnför mig INTE med någon annan än mig själv. Idag stod vågen på det lägsta den gjort sedan 2008 MEN jag har fortfarande svårt att se min spegelbild och förstå att jag inte väger lika mycket som jag gjorde på förlossningen med Svea 2009 (99,6 kg). Okej, där kanske jag ljög lite men ni förstår kanske vad jag menar???????

Och tycker ni att det är tråkigt att läsa om träning och vikt så är det "bara" att lämna denna blogg. Just nu är det detta som är i fokus men snart kanske den börjar handla om lantbruk, jakt eller något annat trevligt. Läste tillbaka vad jag skrev hösten 2009 och våren 2010 om Sveas och mitt tillstånd, hur jäkla illa jag mådde psykiskt och hur nära jag var att tappa fotfästet. Jag är innerligt tacksam över att jag mår bättre (naturligtvis också att Svea är frisk) och därför känns det skönt att kunna skriva om att man kan må bra också (kanske inte i ryggen då;)
Ha det gott!